- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
11

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skall trakasseras av mina föräldrar som en
skolpojke. Men den, som ingenting betyder
inom eget hem, är heller icke något värd
inom kommunen. Det är detta, som plågar
mig, det är detta, som jag icke kan smälta.

Hon teg ett ögonblick och slog ned ögonen,
under det hon förströdd lekte med bjällrorna
på en sele. Slutligen efter lång tvekan
framkastade hon halvhögt:

—• Vem vet, hur länge han över huvud taget
ännu kommer att leva.

Conrad slog häpen upp ögonen, liksom då
han i rekrytskolan för första gången hörde
det djävulska vinandet av en pikrinraket. Så
rynkade han pannan:

— Hör du Anna, om jag också icke förstår
mig på att medla så bra som du, så skulle
jag dock aldrig, icke ens i drömmen, kunnat
tillåta mig en så nedrig tanke.

Hon sänkte huvudet och stirrade ut genom
fönstergallret hän över de tegelröda taken i
byn, långt bort mot de osynliga skogshöjderna,
där göken gol så innerligt och högt, som
ville han med sin sång göra himlen ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free