- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
54

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Conrad, klagade hon vemodigt, du
stygga, stygga, stygga människa, vad har du
nu åter igen ställt till! Och till på köpet
sitter fortfarande faster hos mor och hetsar
upp henne och vill med all makt fara hem.
Du har jagat henne på dörren, påstår hon.

— Då påstår hon orätt, svarade Conrad.

— Det ljuger hon, bekräftade Cathri.

— Och den stackars lilla duvan, som mor
låtit slakta särskilt för dig.

— Vilken lilla duva? För mig? Från mor?
Var då?

Hon pekade på ett fat framför honom.

— Ja, nu är det för sent, nu är den kall.

— Jag hade väl annat att göra under
måltiden än att tänka på mat, invände han
trumpet. Därpå tog han duvan till sig och
började samvetsgrant förtära den, utan att
smaka vad han sväljde.

Under tiden gingo Anna och Cathri
kamratligt fram och tillbaka i rummet, hand i
hand och med armarna om varandras liv,
som barn, då de leka med varandra. Varje
gång de gingo förbi Conrad, utbytte de för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free