- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
148

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det övre minskades. — Ett gott förebud,
tänkte Conrad.

Misslynt iakttog den gamle det fientliga
lägrets tillväxt och vid varje ny
platsförändring rullade han ögonen. — Man skulle
nästan kunna tro, att det bjudes på bättre
vin där nere än här uppe, brummade han, och
dock härstammar det från samma fat. — Det
är ju ingen som tubbar dem, ropade Conrad
tillbaka och med våld kan jag väl dock icke
driva dem tillbaka.

Trots allt detta sökte dock ingendera att
locka folket från den andre, därtill voro de
båda för övade och kloka. Tvärt om
understödde de varandra och underlättade
varandras arbete. Då utrymmet där nere började
bliva knappt, fylldes småningom platserna
åter där uppe, tills slutligen fördelningen
jämnades ut.

Under det att de nu var på sin post
sålunda gemensamt skötte samma arbete,
trängdes den inre sinnesmotsättningen tills vidare
i bakgrunden. En slags ömsesidig aktning
vann överhand. Understundom mumlade gub-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free