- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
241

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de först, militärt övade som de voro, utställt
en handfull poster vid foten av kullen.

Ett skallande bravo från waldishofarna
belönade den raska bedriften. — Bra gjort,
sade Leutolf berömmande. Man bjöd
herrlis-dorfarna dit och mottog dem med höjda glas
under kamratligt lovtal. — Musik! ropade
fanjunkaren, men något med eld och krut uti,
inte någon sådan där erbarmlig, kraftlös,
skenhelig jeremiad. Man stämde upp en munter
galopp, som elektriserade kropp och själ och
kom levnadsmodet att slå ut genom alla
porer.

Conrad hade för sent vaknat upp från
sina dystra tankars djupa avgrunder. Då hans
ande åter inträdde i verkligheten, fann han
sig stående overksam och saken undangjord.
Däremot varseblev han nu förödelsen, och
vredgad i sitt inre gjorde han ett överslag av
skadorna. En visserligen icke så avsevärd,
men dock oersättlig del av fruktskörden var
förstörd, några praktträd gjorda till
krymplingar och ett ädelt persikoskott obotligt
skadat. Det var icke den ekonomiska förlusten,

16. — Spitteler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free