- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
252

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja, men han bär sig så besynnerligt åt.

— Ni har ju själv sagt, att det är något
i bans sinne, som plågar honom?

— Det är icke det. Måtte han bara icke
fått något otäckt hugg eller dylikt!

— Å visst inte! Till det hade det funnits
bättre tillfälle i danssalen! Den starke Conrad
Reber och ett otäckt hugg! Av en enda! Och
därtill av en sådan där!! För resten kommer
han strax att själv bäst förklara alltsammans
för oss, ser ni, ty där är han ju vid hörnet.

— Jesus, Gud fader, skrek Cathri, var ha
ni edra ögon! Han är ju blek som ett lakan.
Och våldsamt stötande undan de
framför-stående rusade hon med jättesprång emot
honom.

I samma ögonblick tittade Anna ut ur
matsalen, kastade en blick på Cathri, en andra
på brodern, bleknade och svingade sig med
ett enda språng ned på marken.

— Conrad, vad felas dig? jämrade hon sig,
ängsligt omfamnande honom. Säg mig det,
mig, din syster! Samtidigt stötte hon undan
den framspringande bernskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free