Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 HJALMAR SÖDERBERG
vilket som bekant nästan aldrig förekommer — att
han kan, om han insett det, någon gång erkänna, att
han haft orätt. Jag minnes, att han för några år
sedan efter en resa i Tyskland sade till mig: »Jag
talade med en värdshusvärd i en liten småstad, och
kan du tänka dig, han tyckte verkligen om sin
storhertig. Han inte bara sa’ det utan han gjorde det»
Detta faktum var häpnadsväckande för honom. Lika
skeptisk som han är mot religionen, isynnerhet
naturligtvis mot den kristna och allra mest den
evangelisk-luterska, lika troende har han varit mot de
naivaste 8o-talssanningar, vilka nu äro för många
san-ningsälskande personer lika onjutbara och oaptitliga
som de berömda härskna och mögliga skinkor, om vilka
Ibsen talade. Han hade trott, att allt tal om en
älskad furste var lögn. Nu fick han klart för sig, att
denna anomali kunde förekomma, och då hade han
den ytterligt ovanliga lusten att tala om detta för en
annan.
Hjalmar Söderberg ingick år 1897 i Svenska
Dagbladets redaktion och gick någon gång upp i
redaktionslokalerna. Han låg ej för kontorsarbete och klagar
själv över att han haft många frimändagar men ingen
riktig söndag. En gång förut har han försökt sig
på regelbunden verksamhet Han var några år i
tullen — tjänstgjorde i Kungl, tullverket —,
påminnande genom sin verksamhet där om Strindbergs
beskrivningar på ämbetsverken i Röda Rummet, åt vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
