Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
OSCAR LEVERTIN
I Uppsala 1888 blev jag i Estetiska föreningen
som nybliven student bekant med doktor Levertin.
Sammanträdena bestodo i att någon av medlemmarna
läste upp ett opusculum ur egen fatabur eller höll
föredrag, och därpå vidtog en liten diskussion. Man
satt mycket seriös och allvarlig i böljan, och ehuru
medelåldern var ganska låg, påminde stämningen om
en svensk officiell middag under förtärandet av;
soppan. Efter sexan blev talandet och åthävorna
livligare; så ock denna gång. En ovanligt
framåtsträvande ung man framkastade med farbroderligt gillande
ett Kant-citat. »Ja, som gamle Kant säger.» Min granne
viskade till mig: »Det där förekom i kollegiet — i
förmiddags.» Levertin satt och förtjusade sig åt
genialiteten i ett smådrag i en nyutkommen rysk roman.
Det slog mig, att Levertin tycktes höra till den myc-
ket sällsynta sort, som har sin glädje i att tå
beundra.
När Brandes i mars 1889 höll ett föredrag i Upp*
sala — jag minnes annu hans fulländade sätt att läsa
upp Goethes klassiskt sinnliga
»Siehst du die Pomeranze,
noch h&ngt sic an dem Baume»
— lade jag märke till att Levertin med förtjust
ansiktsuttryck viskade anmärkningar och upplysningar i
örat på sin unga hustru, som jag då för första och
enda gången såg. Ett par dar efter var hon död.
Jag råkade icke Levertin ofta i Uppsala men på-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
