Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 OSCAR LEVERTIN
en sådan obekantskap med de enklaste fakta, att jag
tänkte för mig själv det, som Harald Wieselgren
brukade säga vid mindre lyckade konversationsinlägg i
Idun: »Skål broder, den kunde du inte!» Men jag
kommer också ihåg, att jag sade till en bredvidstående:
»Oscar är i alla fall den ende av oss här, som efter
en veckas studier i norska frågan skulle kunna skriva
en sakrik och träffande artikel om svensk-norsk
politik.» Han kanske rent av skulle kunnat göra skäl för
sitt U. D.-namn — Unge Disraeli.
Ar 1905 den 7 juni på aftonen träffade jag Oscar
Levertin på Hasselbacken. Musiken skulle spela något ur
Griegs Per Gynt, men detta nummer blev på begäran
av publiken struket. Då jag anmärkte, att detta var en
olämplig demonstration, sade Levertin, att han förstod
och gillade den, och kom med ett så ivrigt och
motiverat utfall mot den svenska mjäkigheten mot Norge,
att jag förstod, hur olika han såg läget mot för sex
år sedan. Hans svenska förtrytelse var säkert äkta
och kanske fotad på säkrare faktiska underlag än den
herres, vilken samma kväll, då jag hade kommit
tillbaka från hyllningen för konungen på Rosendal,
kastade en tändsticksask i huvudet på mig, då jag,
som nio gånger rest mig för kungssången, den tionde,
när den sjöngs av några osäkra röster, föredrog att i
sittande ställning akta konungen och älska
fäderneslandet.
Det var under en av dessa dagar Levertin skrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>