Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN 77
80-talets och 90-talets skalder och målare och var
nog också den ton, i vilken Levertin såg den
närmaste verkligheten.
Per Hallström omtalar — och det har med skäl
ofta påpekats — ett drag av Oscar Levertin, då han
berättade, hur han glömt sig kvar vid sitt arbetsbord
en hel vårnatt och vid morgonen väcktes ur sina
tankar av gökrop, som hördes från de nylövade
skogarna omkring Ladugårdsgärdet och som nådde fram
likt en trolsk ton ur naturens eget bröst, mitt emellan
dröm och verklighet, träffande skaldens och tänkarens
öra i hans arbetsrum vid Karlaplan.
Det var gripande att se och höra honom, då han
togs av en mäktig känsla. Jag minnes hans ansiktes
uttryck av bitter smärta, då han stod vid sin gamle
faders grav. Högtidlig såg han också ut, då han
en gång för mig läste upp Alfred de Vignys Moise
och framhöll orden »Ma téte trop lourde pour un
sein». Detta, att patriarken-siarens huvud var för
tungt för en kvinnas barm, det grep denne äkta siare
och skald med hans starka kvinnobeundran och hans
ensamhetskänsla* Vilket icke hindrar, att jag en
vinterdag 1899 såg honom tillsammans med den vackra
dam, som blev hans maka på våren samma år,
studerande Klingers Brahmsfantasi i Nationalmusei
gravyrsal och då fick ett starkt intryck av att han även
väl begrep glädjen av att erfara oändlighetskänslor
på tumanhand.
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
