Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfärdiga och författa ett på 1700-talsfranska skrivet
brev, med efterbildning av den typiska l’ancien
régime-pikturen och skrivet med ett av honom själv fabricerat
bläck, är onaturligt kunnig i alla sorts kulturer.
Hans bekantskapskrets är stor, olikartad och
omfattar alla slags nationer. En dag bad en australier
— anglosaxare, ej australneger — att få översätta
Klinckowströms operatext till Andreas Halléns
Valdemarsskatten. Australiern, som var mycket rik, reste
överallt och tog alltid in på det bästa hotellet, där
han genast frågade efter den bästa varietén. För några
år sedan kom han till Stockholms Grand Hôtel. Han
frågade genast var den bästa varietén fanns. »Vi ha
ingen, vi ha bara opera», blev svaret »På en sådan
har jag aldrig varit», sade australiern, »skaffa mig en
biljett.» Man gav Valdemarsskatten. Australiern blev
hänförd. Han förstod naturligtvis icke en ton av
musiken och icke ett ord av texten, men beslöt att
lära sig svenska och översätta denna charmanta pjäs
till engelska. Klinckowström gav sin auktorisation,
försiktigtvis tilläggande, att han ej ville betala honom
för omaket. Efter tre år erhåller Klinckowström ett
brev: »Kom i dag klockan 3 till Grand Hôtel» Han
infinner sig, träffar australiern vid ett bord.
Manuskriptet hade han framför sig. På ena sidan en Veuve
Cliquot Magnum och på den andra sidan en låda
Henry Clay. Manuskriptet godkändes, trycktes, och
jag har själv sett den vackra engelska boken, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
