- Project Runeberg -  Människor /
175

(1919) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carl Larsson talade på sitt färgrika, impressionistiska
sätt, full av humor, sprudlande av infall, men bakom
låg det en lugn känsla av att han nu givit sitt, och
han hade flera gånger yttrat till sina närmaste, att
han kände sig »färdig». På kvällen läste han upp ur
sin självbiografi, som han höll på med. Han
gladdes åt min uppriktiga och varma förtjusning. På
förmiddagen gingo vi till kyrkogården till Ulfs grav.
»Här skall jag ligga», sade han lugnt, nästan glatt
Nu ligger han där, han som värmde och gladde som
solskenet.

Då jag fick höra om hans död, tog jag fram en
liten bok med bilder av hans tavlor. Han hade gett
den åt mig för tio år sen. På första sidan stodo
några vänliga ord till mig och »detta skriver den, som
även efter döden blir din vän C. L.». Mitt hjärta
blev fullt av glädje vid tanken på hur mycket en
vän kan ge en vän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:38:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/clmnniskor/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free