Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNA.
Jag beliöfde tre hela dygn för att sticka de där
strumporna. Innan jag förtjenat en mark till, har
barnet dött af hunger. Och inte förmår jag heller
arbeta längre, om jag inte får bröd. Jag har inte
på flera dagar ätit annat än saltvatten och potatis.
Och så kommer det till, att bröstet mattas ut af att
amma barnet, så det är inte underligt att krafterna
går bort. Jag kan knapt längre stå på mina ben.
RISTO.
Att du inte blygs att klaga, när det är ditt eget
fel. Du skulle ha gått att låna af smeden, som jag
har sagt dig väl tusen gånger. Han skulle säkerligen
inte neka dig någonting.
JOHANNA.
Jag kan inte förmå mig att göra skulder, då jag
vet att jag aldrig kan betala dem. Då försöker jag
hellre att skaffa på något annat sätt eller hjelpa mig
ändå.
RISTO.
Gör som du vill, men skyll då också endast dig
sjelf om du lider brist. Och kryp nu fort fram med
din pluring. Toppo därborta skrattar åt mig, när jag
måste stå här och tigga dig så länge.
JOHANNA.
Jag ger inte min sista slant, nej, inte om det
gälde aldrig det. Hur vågar du också begära det af
mig? Är det inte tillräckligt att du har druckit ocb
slösat bort alla mina besparingar, utan att du också
penni efter penni skall röfva ifrån mig mina små
förtjenster? Du har inte något samvete, inte den
minsta smula. Är det skick och fason att mannen
inte gitter arbeta det minsta mer, utan bara super
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
