Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOPPO.
„Mannen äter, och mannen får.
Allting honom i handom går.“
Ä’ vi inte nu också välsignade med något nytt, så
fort det förra tog slut. Vi ä’ riktigt ena lyckans
gullgrisar, Risto.
RISTO.
Men jag är alldeles olycklig med den här väfven,
som är så lång. Jag kan inte få ihop den. Och du
står bara där och sladdrar dumheter i stället för att
hjelpa mig.
TOPPO.
Du är då en äkta drummel. Gif hit. Hvad är
det här för konst. Du jemrar dig bara för ro skull
Så här skall det göras. Så, så och så. Seså. Tag
den nu vackert under armen och fort i väg till krogen.
Nu kan man se stursk ut, när man liar en sådan
tygpacke att bära.
RISTO.
Bara vi inte möter Johanna på vägen. Då skulle
det väl bli ett väsen, innan vi slapp förbi.
TOPPO.
Var inte rädd, hon kommer inte. Vår goda tur
följer oss nog.
De ämna gå, då dörren i detsamma öppnas oeli Leena-Kajsa
stiger in.
RISTO
förskräckes, tar ett skutt så att han kommer bakom Toppos rygg
och försöker gömma väfven.
Nu är fan lös.
TOPPO.
Pulihit, sa’ ryssen, när skägget brann.
LEENA-KAJSA.
Guds fred. Hvarför blir ni så rädda för mig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
