Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de inom och förbund utom landet,
stämde Frihetstidens allfl partier deruti
<>/-verens, att det dugliga dugde att
användas. Det lönade den tiden verkligen
mödan, alt äga snille, att förvärfva
kunskaper ocli talanger, att icke skv mödor,
arbete, ansträngning; att visa nit ocli
drift. Med dessa egenskaper banade
hvem som ville sig väg till livilkeu plats
i staten som helst. Utan väckelse af
någon särskild § i Grundlagen, gafs
talaren at Lillienstedt. Rudenschöld,
Stockenström, Hermansson och sä mänga
andra, hvilka, som man säger, utgätt r;r
folket. Den tiden betydde likväl
Adel-skapet ännu någonting; och det var först
sedan det förlorat betydelsen, värdet, ja
ända till anspråken på inflytande, som
1809 års lagstiftare, lade sig vinn 0111.
att föreviga kastskillnadsbegreppet,
genom sin ryktbara fras i 4 §
Regeringsformen 0111 ’’FreIse eller Ofrelse män.’?
Ingenting bevisar påtagligare, att 1809
års uiiin åsyftade och voro vuxne endast
en dekorationsförämlring, ingalunda en
statslivälfniiig i högre mening, än dessa
skygj>;a sidohugg at Adeln,’ dessa
slingrande omvägar att undergräfva dess
sjelf-beständ, inskränka dess verkningskrets,
förringa dess inflytande och släcka dess
anda, under det man lät institutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
