Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut, som hade denna tungsofrihet varit ett
möderne-arf från Gustafs Store
Morbroder, Fredrik den Ende i Preussen, som
på samma siitt var ganska svär att väcka.
Gråtande satt Gustaf III hos Atis och
Camillas sångare, hos Creutz, vid
dennes dödsbädd; ocli utsträckt pä sin egen,
lät han sin bigtfader, Biskop Vallqvist,
föreläsa Voltaires Zaire *). Gustaf var
*) Upprlgtigt tnlndt, innefattade detta
tids-fordrif på sotsängen mindre något bevis att
Konungen med stoiskt sinneslugn såg döden
i ansigtet, än att han irrade sig rörande
faran af sin belägenhet. Några dagar innan
han dog, yttrade han till sin omgifning:
"7ous les grcinds rois ont etc assasincf* Henri
// le fut aussis mais il en mourut.’’ Det
var först Bergsrådet Dalberg, som i detta
nfseende öppnade Gustafs ögon, några få
timmar, innan lian tillslöt dem för evigt.
Dalberg, kvilken i egenskap af läkare
tillförne hade åtföljt Konungen på en utrikes
resa, hade sedermera fallit i onåd och nu
flera ur upphört att uppvakta i hans Ilof.
Dc sista dagarna af sin lefnad frågade
Konungen efter Dalberg och befallde att han
skulle anmodas inställa *ig. Det skedde
naturligtvis; men, af en eller annan orsak, var
det först den 29 Mars, tidigt på morgonen, soin
han infann sig vid Konungens sjuksäng.
Dalberg började med, att uttrycka sin djupa
bcdröfvelse öfver Monarkens tillstånd och
förklarade, att han långt för detta och utan
särskild befallning skulle hafva gjort sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
