Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1720, 1772, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vice President i Götlia Hofriitt ocli då
samt länge efter afskedstagandet en
ganska rik nian, dog i gäld, som man säger,
öfver öronen, hvilken hittra kiilk
Ståthållaren på Stockholms slott Klingspor,
uppfödd i Carls och Hedvig Elisabeth
Charlottas hof, der han uppvaktade så
länge de lefde, också måste tömma ända
till dräggen. Lika beskaffad var
Ka-binettskammarherrarne Cronhjelms och
Oxenstiernas (den sednare slutligen Öf-
bland Fransoserne. Vid det så kallade
Befrielsekriget gjordes eller förnyades
bekantskapen mellan honom och vissa andra
personer, t. ex. General Camps, ocli följden blef,
att Schramm fick ordentligt löfte, soin
äf-ven uppfylldes, ntt erhålla
Kousulsbeställ-liingeu. Men nu inträifade, att Senaten i
Brehmen, utan att uppgifva bestUinda skäl,
ickc ens några, vägrade att gifva Iir Schranim
sitt erkännande, eller så kallade exequatur.
Först skrefs fram och tillbaka, sedan skulle
Signeul bemedla saken: alla utvägar, med
ett ord, användes inot den oliöfliga Senaten.
Slutligen lärer man erbjudit sig att nöjas,
blott Schranim btefve erkänd, mot
utfästelse, att han aldrig skulle fungera, utan i
stället en vice Konsul förordnas, som skulle
vara Svensk inföding; men allt forjäfves!
Schraimn rest-i slutligen hit och plågade
vederbörande grufligt. Slutet blef dock, att
han ledsnade vid denna ambitionssak, reste
äter hem och begagnade troligen diplomet
efter den höga Senatens råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
