- Project Runeberg -  Skildringar ur det inre af dagens historia : De frånvarande /
162

(1837) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

livilka som oftast äro i behof af lånebitraden, och hålla
dem till godo från hvilket håll som helst. Under det
att dessa ämnen förevoro i KonstitutionsUtskottet, blef
Hjerta af Grefve Essen ofta skickad, för a?t än hos en,
än hos en annan, söka upplysningar. Det var vid ett
sådant tillfälle; som han svarade någon hvilken frågade,
hvarföre han hade så brådtom, att han ”sprang andan
”ur halsen på sig, i anseende till StatsRådets
förban-”nade bönhasjagt.” Uttrycket spridde sig ganska
hastigt, och gjorde lycka just i en hemisfer, hvarifrån i
sednare tider lyckans sol på honom, söm på flera;
ganska njuggt kastat sina strålar.

1823 var Hjerta utan jemnförelse Riksdagens
verksammaste och ihärdigaste Representant. Han öfverbo—
pades också med alla de förtroenden; Adeln hade att
lemna; var Ledamot af både Stats- och
Konstitutionsutskotten . samt utsågs till medlem af Bankostyrelsen.
Förgäfves användes mot honom löften *och hotelser: han
var och blef Representationens man. Hän började
samtidigt med Anckarsvärd och höll ut, äfven när denne
längesedan tröttnat och aflagsnat sig. Hjerta var rent
af öfverläggningamas ordbok; och skydde ej att sätta sig
i beröring med folk utom Ständernas krets, för att
vinna upplysningar: det enda sättet, att blifva en värdig
och en duglig representant. Han var Ministérens
oförsonliga fiende; men hans ton var ej så skärande skarp,
och hans läror ej så fiendtliga mot sjelfva
statsinrättningen, som de sedermera blifvit. Också kunde han då
uträtta vida mer än efteråt, och han ansågs för en af

v nationens pelare. Hans parlamentariska föredrag hade
då ännu ej urartat till det deklamatoriska; hvaruti det
sedermera stundom fallit; och hans hufvudfel såsom tar?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:42:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjdaghist/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free