Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det högsta, hos de sä kallade patrioterne; oclt då den
ieke kunde utgjuta sig öppet emot Konungen; och Landt-
om det då ville tillåta Herr Lilljehorn tala, sedan ju»
steringen för sig gått af den expedition
Riddarhus-sekreteraren anmålt, och jag aldrig sett eller kände
till sitt innehåll, hvilket bifölls, då expeditionen
upplästes, och hvaraf åter fortfors med ”ja! och nej!”
som ville säga, att expeditionen erkändes af en del
och nekades af andra. Ytterligare uppropade jag Herr
Lilljehorn att få tala, utan att det honom tilläts,
e-buru liera andra, som sig icke anmält, fingo ljud att
Rlifva hörde, till dess H. E. Grefvc Fersen förskaffade
honom det; men då Herr Lilljehorn slutat sitt tal
dermed, att han icke kunde Unna något sådant beslut
af Ridderskapct och Adeln vara fattadt, att
instruktionen kunde anses antagen, så vida propositionen
derom, efter hvad ock det af Riddarhussekreteraren
upplästa och af honom förda protokollet innefattade, med
ja! och nej! är vorden besvarad, uppstod ett sa
häftigt skrik af ja! och nej! att åter icke något annat
redigt ord kunde höras på en längre stund, då
ändt-ligen, vid en liten infallen tystnad, eu ledamot hann
säga, att han konformerade sig med Herr Lilljehorn,
innan skriket och sorlet ånyo togo öfverhanden.
Som under allt detta, icke någon kunde höras af
de liera, som sig att tala anmält; så framkonnno en
och annan af dem till mig i skruuket och bad att till
protokollet fä förena sig med Herr Lilljehorn, efter
de omöjligen frän sina bänkar kunde få säga något
ord, det jag biföll, och hvarefter åtskilliga, som
kunde i trängseln framkomma, i sådant ändamål sig
inställde.
Sedan bullret något saktat sig, gaf jag
Riddcrska-pet och Adeln tillkänna, att jag blcfvc städse af den
tankan, att jag icke kunde anse instruktionen för
bifallen, hvaraf ett fasligt sorl och skrik uppkommo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
