Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dct är längt ifrån icke vår afsigt^ att genom
anförandet af dessa motsägelser söka nedsätta värdet af
den store författaren, för hvilken vi ödmjukt höja vår
litenhet i stoftet. När makten förtretar honom, är
Tegnér icke sen att göra opinionens talan gällande: —
är det opinionen, med hvilken han är missbelåten, så
träfiär man honom på den motsatta sidan. Ingen kan
berömma sig af att fjettra honom vid sin triumfvagn;
men också må ingen åberopa hans satser till stöd för
sina egna. Det är just detta vi genom de aniörda
exemplen velat visa, helst maktens innehafvare anse sig
kunna möta alla inkast mot deras ofelbarhet med
auto-riteteu af namn, som äro dem bevågne: Tegnér,
Jär-ta, Wallin, Geycr, af första ordningen; Valerius,
A-gardh, Askelöf, Wallmarck, Beskow, af den andra;
O. S. V.
Mera skönt, mera sannt uttryckte sig än aldrig
någon skald, än då Tegnér i sin herrliga "Gustaviad”
på Svenska Akademiens semisekularfest sjöng:
"Der låg ett skimmer öfver Gustafs dagar,’
fantastiskt, utländskt, flärdfullt, om du vill;
men det var sol deri, och hur du klagar,
livar stode vi, om de ej varit till?
All bildning står på ofri grund till slutet,
blott barbari var en gång fosterländskt;
men vett blcf plansadt, jernhård t språk blcf brutet,
och sången stämd, och lifvet mcnskligt njutet;
æh hvad Gustafviskt var, blcf derför äfven Svenskt,
Men icke hade ”förtjusaren på skaldethronen”
be-höft krydda sin digt med historiska misstag sådana,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
