- Project Runeberg -  Historisk tafla af högstsalig f.d. konung Gustaf IV Adolphs första lefnadsår /
37

(1837) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kropps som sinnes fasthet Q«ch styrka. Då blir ock rät*»
ta tiden att graduellement bemanna hans mod. Emed*
lertid vore ingenting farligare än att nu vilja brusquera
honom och banna honom för hvad han icke nog rår
för sjelf, eller tvinga honom till hvad han icke äger makt
att åstadkomma. Man skulle kanske kunna skrämma ho*
nom ett hjertsprång lätt på halsen. En enda impres*
sion de frayeur hos ett barn en gång, fordras månader
och år att utplåna. Har Prinsen (efter hvad mig sagts)
en gång i år på Ladugårdsgärdet blifvit skrämd af
oväntade infanteri*salfvor och Gardes kompaguiers hurrarop,
är icke underligt om han ännu känner farhåga och
rädsla för skott och allt liårdt buller. Kanske hela nästa
vinter bör först förbigå och han i flere månader
å rad icke höra något enda skott, för alt hinna glöm*
ma, eller också, att man köpte små kanoner till [-leksaker-] {+leksa-
ker+} åt honom, som han sjelf på sitt bord kunde ladda

och lossa och höra smällens föga betydlighet, för att
sjelf finna och begripa, huru litet farligt detta slags bul*
ler är. I allmänhet tror jag, att ju mindre man gör ut-,
af hans vankelmod, och ju mindre man till ocli med

låtsar märka det, ju förr förgår det, lika som det skett

med hans stamning, Jhvilken nu alldeles upphört, sedan,
man nu mera ingenting låtsade om, ulan talade endast
mycket med honom, samt redigt qch långsamt, och gaf
sig väl tid att ljpra på hans gensvar, utan att synas hafva
brådtom med att det erhålla, och utan att bannas det
ringaste öfyer hans sätt framföra orden. På samma
sätt vill jag ock hoppas det skall aflöpa med hans
räddhågor. Maa låtsar ej se dem, och när han icke synes,
kunna ofverväldiga dem sjelf, tvingar man honom icke
dertill; man bannar honom ej heller derfÖre annorlunda
än med narri, handterar hvad han synes vara rädd
före s^spm största bagatell, utan att han får märka att
det sker för hans. skull eller expres i uppsåt att honom
corrigera, utan Alt det så har sig af sig sjelft, och utan
att man syns tänka derpå eller dermed hafva något slags,
intention. I alla lekar med honom undflyr man veklig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:43:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtafla/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free