- Project Runeberg -  Historisk tafla af högstsalig f.d. konung Gustaf IV Adolphs första lefnadsår /
53

(1837) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tiljá; och att om han Önskade få fara ut, skulle han först
Ledja mig om tillstånd dertilJ. Han sVarnde: "JVe//" och
fortfor dcraned, oaktadt allá Slackelbctrgs fÖrestllllningar.
Jag befallde då genast i Prinsens närvaro, att vagnen
fckutte korå ned igen, ock att Ptrinsen skulle blifva qvar
hemma i sin katrimare hela dagen. Han syntes derölVer
långt mera belåten än missnöjä, för att slippa gifva goda
ord, det han sjelf sade när Staekclherg föreställde
honom ¡skammen att få leds till straiF för oliöfligheter, som
aå litet anstå en Prins» Jag hade kommit öfverens med
-Girefvcn, att han skulle göra dessa reflexioner med Prin**
-sen då de gingö på egen hand; men de syntes ingalunda
verka på hans itpprörda sinne, hvilket lyste nr hans
tvX-ra ntfne samt ledsnad och trötåhet vid allt. Vi gåfvo
honotn tid att hesinna sig och jag. gick in i hams rum,
likasom att söka något ochntan att visa’minsta uppsåt
att gifva akt på honom. Han kom da ütaf sig sjelf till
mig och försäkrade om sin heskedligbet samt att han
kände det han haft orätt, hviiket kan ångrade, och’ bad
nn att få åka ut. Jag svarade genast1 ja, så snart jag på
s&kxnt sätt* fick se att Prinsen ville bbltra sig, och alt
man kundc hafva heder och nöje utafütt vava méd
honom. När han kom liem om aftonen langtadc bn
genast upp i stora rumnten, dér han tnågrsi qvällar å rad
haft mycket roligt, genom damefriais emjbressflrment
omkring honom. Men när ihån uppiiöm var ingen ■ der af
dem ännu tillstädes, utan han hlef sittande tneid’sin
kavaljer, nog i fred lemnad. Han! dröjde ej) att> lfcdfc vid,
ooh-för au få nagon pretext, sbra hani alltid soke¿ när
hån vilt bryta ixti humeur/ iirtpatienterades han.efte^r
Uif-pägen De tBesché, som i dag haÖe. vaktdn. och hn stod i
yttre rumrdet, drickande en kop¡f> tlié* iropade dfter
honom . några gånger och ville oj¡* höra • raisoncr, h vårföre
han icke kom, utan brast ñt> i taram af harm. Jag «näßte
dagatill honom föaratttJrsU; hcbiom med attvarrsatnt
eftertryck. Mcdaii han ¡äntku höll: ;på> ndfci strida med sig
sjelf* kom Konwtgcn>són»; i ruinmat innainfötf h&rdedet
Urm P[rinn©n )£jayde, o*b «künde st honotn méd myok*t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:43:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtafla/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free