Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nystan ligga på en »tol, hvilKet en af’ftamhiarfpaalrnm
glömt, föll det honom in’ att kasta ned det på golfvetv
Arinfelt tillsade honom att taga upp det igeh. Prinsen
svarade "nej" några gånger, och då Armfel t viUe förra&
honom att lyda, lade han till sina motsägelser äfven den,
<tått ¡goéa vän ej obligerat faonöm »ti taga upp iådan»
«nysitan, riär han förr nedkastat dem i detta rum.» Dä
Armfelts ton lmrpå blefaUvarsammaTe, tog’väl Prinsen
ändtligeil upp nystanet; men slängde det åtér så, att det
nödvändigt måste falla ned igeiiy h var v id han alltid må^
ste återbegynna att taga upp på ny räkning, trllsdet
omsider’blef rjvarliggande. Sådant allt verkställdes ej utan
mycken gråt med ondska, hvilken slutligen steg till den
liöjd, att Prinsen redan hade armen upplyft och i hög*
sta hugg, att slå tilL Armfelt; men vid denna geste fattade
han Prinsen om lifvet, stigande sig st na* skola föra
honom in till H. M. och bedija om en god risbastu för H,
K. H. att borttaga hans ondska med. I summa
ögonblick blef Prinsen from som ett lam, böfrföU om
förs&o-ning och gaf de Vackraste löften. Armfeli: viilfor i o<e1i
förlät, hvareffcer Prinsens fromhet, artighet och böjli^liet
riickte hela dargen, utan minsta förändring.
Den % Oktober. Éaron Wachtmeisler emottog i dag
vakten hos H. K. H., som Kela dagen var i högsta
måtto beskedlig och gjorde alh hvad man bad liöiiöin om.
Aftonen i stora rummen, då Konungen uppkom, fann
han Prinsen sittande på söpban bredvid sin morv Det
ittt-dföll då Konungen ;atts%a, det sopfean e} fore
särdeles väl af Prinsens vältrande och gnidande derpå med
sina skor/ H. Hl: satte sig* ickédestomindrie bredvid1
honom i detsamma att leka med honom? men föregående
réfleiion hade redan gåju ‘Prinsen så till sinnes, auf
Ögonen på’eri gäiåg började ivatfnaé, och hian bfcgärdé stra*
iå gå ned*’ for att tvinga ocih fcfterviiina sig sjelif, som
han älPv&ft gick i iättd- m4tå eft&? något kort siretatide, si
att Konungen ingenting märkte. 1 :
Den *3 Oktöbfch F. ’ ttt* lioS1 K^oouiig^n s&ckatf* Prin-
i‘• • *!.. -’i .. ■ ¿tn :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
