Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manderström, så lydah^le: «En ärlig karl står yd sina.
o^d och: en guhima ¿tår’ vid sik påse.» Han förgäter
aj-drig sjelf med en miné cspiegle repéterá sednare fråseri
at denna dicton, nar njan citerar hónom den första;
men hans beröm är yerkligen, att da han lofvar något
mhintjs han ock det sanir håller sitt löfté. Det gjorde
lian Ufven nu och sof stilla ocli sött samt.vaknade ej,
lori*än’mot kl. % 9. * . ‘ ’
Men annorlunda förliöll.han sig i dag bjttida. Han
vaknade med gråt och skrik. På min allvarsamma
tillsägelse att dermed upphora, tystnade han väl, men
begärde då att få komma till Wrighten, fso,m i natt lågj
bredvid honom, ocli få krypa,i hans säng.’ peniia ovana,
har velat följa Prinsen så suart lian får iipp ögoiien om,
morgnarna, och det allt ifrån liaiis Kammarfruars tid,
som lågo i en säng bredvid hans, på sanima satt som hu’
Lifpagerne. Jag har tyckt det vara tid att nu låta
denna ovana upphöra. Jag förböd således Wrighten att ta-,
ga Prinsen till sig i sängen, och sade till denné att ligga
beskedligt och hafva tålamod tills Jakejerne liunno
koni-ma iiv och göra upp eld, som. alltid sker litet före kl. t.
Men Prinsen blef oiid och äskade’med gnällande och
gråt, att Wrighten skulle förtälja honom om
ladugårdsgärdet och lägret förliden somras,, hvilket ofta faller hor.
nom in att begära höra. I ett ropade Prinsen: J*Täla
om Ladugårdsgärdet! JVriglitcn skall tala om Zådiigtirds-[
gardet/" och det ju mera jag detta, skrikande förböd^
i synnerhet emedan han brukade en pockande och
befallande ton. Jag måste stiga upp och gå till sängen, att
med allvarsamhet förmå honom tiga sjtilla, innan han
stod att dertill beqväma. Jag gick då ut att föranstalta
om eldgoringen. Knappt var jag ur kammaren, dit,
dörren stoa öpj!>en, innan jag hörde Prinåen åter börja me
samma exigeance och Wrighten condescenderá fö;r. att
fa vara i fred. Jag ville ej l£tsa derom, för att’ éj béj
liöfva banpa Wrighten så att Prinsen .hörde det, for dej
han tUlåtadde honom sin vilja; men så snart elden brann
i audiensrummet, gick jag m nied’‘Kåmmärijcnarén óch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
