Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 12 Oktobei\ Prinsen var lika beskedlig liela
dagen som i gåi*; passerade den ock alldeles på lika
sätt; fick béröm af Konungen derfore vid hans
återkomst,; men om aftonen föreföll med honom en
oroande ocli obehaglig, scen. Just i den moment Prinsen
roade sig mest uppe i stora rummen hos sin mor med Frii
Manderström och sin skyllerkur, med kappan ;om sig, kom
Konungen och påminte att nu vore tid fara på
fransyska spektaklet. Klockan var öfver 7. I detsamma
måste Prinsens nöje tvert afbrytas. Alla damer, uppstegp
på en gång att bortgå och lemnade Prinsen allena.
Härtill kom ytterligare, att Prinsen nu utan tvifvel
återkallade i sitt minne det löfte han gaf Armfelt f. liv vid de|
de under sin promenad uppgingo på theatern, der de
varseblifvit en på tunna bräder målad ko, destinerad till
balletten i qväll, för hvilken Prinsen i förstone
fruktade, men sedan samma fruktan småningom så öfvervun^
nit, att han tagit kon i hornen samt försökt draga och
skjuta henne; varande detta löfte att vilja gå på spek-?
taklet i q väll, hvilket nu förmodligen var så långt från nana
Önskan, det ban ’kände sig oförmögen att hälla
besagde lofte. Till allas surprise, men troligen med
Hemlig depit for sin egen svaghet, besvarade han .derförq
Drottningens offert att låta honom få följa med sig ,nti
sin portechaise, hvilket eljest alltid plägar vaiia
hansliö^-sta goda, med\ "Nej, jag tackaroch fullt afslag. I
detsamma, påminnande sig löftet -till Armfelt, det. lian
således icke höll,, och fruktande derföre utan tvifvel
re-procher, sade han till honom med pjunkande läte ,och
dragande honom vid handen: »Prinsen vill gå hpm.»
Armfelt^ som ej borde passera honom denna tvära
befallande tonen, så mycket mindre,, som han med »nej))
och olydnad flera gånger i afton svarat Armfelt, un?
der leken med damerna, föreholl hpnom nu, ätt denna
gnällande begäran omatt få gå Jiem, vore oänstandig, och
att Prinsen ilfängdes utan orsak, , Han .kuiipe! gijfva( si^
ett ogonbticks tålamod och vara hoflig, så fiii^e så ske.
I detsamma gaf Prinsen till en eclat af gråt, och detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
