Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jade nu taga en tranquil miue, alllid sägande: »Niir bon
ami vill gå hem, får Prinsen ock gå ht Armfelt svarade:
»ja; men jag vet ännu ej när jag vill; jag tror ej det
sker så snart, åtminstone visst icke så länge Prinsen
talar härom. Jag far se huru jag gör, när Prinsen blir
alldeles tranquil, icke tänker mera på hem och icke
talar mera deron^, utan finner sig vid att vara häruppe
och går och roar sig sjelf, som är för honom lika lätt
om icke lättare i dessa stora och vackra ruinmen, än i
hans egna.» Flera gånger ville Prinsen ej låta säga sig;
men då han hvarje gång aldrig fatt annat än samma
svar, blef han änddigen lydig. Han började nu leka för
sig sjelf på golfvet, att sjunga och visa ett alldeles nöjdt
humeur; och när han på det sättet en stund fortfarit»
sade Armfelt på en gång: »Nu, min nådige Herre, ar
tid att gå hem.» Prinsen visade dervid en särdeles
glädje. Nedkommen i sina rum tillbaka, sökte han på allt
sätt behaga sin bon ami och försona felet. »jVu är
Prinsen allt for beskedlig. JVu måste bon ami vara glad igen*
Prinsen vill aldrig mera så skrika eller vara obeskedlig,»
och dylika caresser gåfvo Armfelt tillfälle att vidlyftigt
predika för honom om skammen att vara envis och ond
samt om nödvändigheten att dämpa sådana
sinneshäftig-heter m. m. Prinsen var med sin bon ami hela aftonen’
i bästa vänskap, visade yttersta lydnad i allting ända der*
hän, att då han gick och lade sig begärde han icke ens
att Jernfels, som i natt skulle ligga inne, flyttade sin stol
att sitta vid hans säng tills han somnade, det ringaste
från vanliga plasen vid vaggen i kammaren der den står
hela dagen.
Den 13 Oktdber. Prinsen sof i natt väl; men ej
längre än till kl. % tiM 6 då han ville stiga upp. För det
han ej genast fick, utan Armfelt sade honom att änna
vore för bittida, knappt dager och ingen eld ännu
uppgjord, blef då han genast impatient och ond, svarande
med iUska: »/o., Prinsen vill stiga uppj Prinsen skall
stiga upp och Wachtin skall komma och fdåda på Prinsen.»
Alla Annfelts tillsägelser att han skulle tiga; att han in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
