Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig vilja springa efter baron Armfelt, om han kunde
råka honom, för att be honom komma in, då Prinsen
ännu kunde få rådrum att bedja Baron om tystnad och
förlåtelse, innan hvarken jag eller konungen råkades.
Jag bad Armfelt genast ingå, som om han ingenting
visste och åter fråga efter mig, hvar jag kunnat taga vägen,
efter jag ännu ej återkommit i mitt rum? Blefve nu
Prinsens böner rätt enträgna och af hjertat, bad jag Armfelt
ej vägra den tillgift Prinsen begärde for denna yttersta
sista gången, samt äfven lofva att ingenting omtala. Så
snart Armfelt inkom till Prinsen hände hvad förutsedt
var. Den unga Herrens ånger var oändlig och hans
böner de allraanständigaste. Armfelt, efter någon
svårighet i början och mycken moralisering, slöt med att
göra hvad vi öfverenskommit, och Prinsens glädje kan
föga beskrifvas. Den ökades ännu mer då jag en stund
derefter inkom, helt klädd, som Prinsen ej sett mig för
så bittida om morgnarna, och igenom en annan dörr,
med mine af att vara trött utaf den spatsering, jag redan
gjort i trädgården. Då han såg min lugna uppsyn och
mitt vänliga beteende mot honom med benägenhet tiH
lek, öfvertygade hari sig fulleligen, det jag ingenting
viste, och blef sedermera hela dagen oändligt beskedlig sarat
likasom erkänsam och dubbelt caressant, isynnerhet mot
Armfelt.
Den 20 Oktober. Klockan 1/2 6 e. m. kom jag
tillbaka till Drottningholm från min förehafda Nynäsresa.
Af en handelse fick jag genast se Prinsen, som kom faed
i sina rum från sällskapet i öfra våningen. Då han blef
mig varse, emottog han mig med sträckta armar och all
vänskap, omfamnande mig hjertligen. Baron
Wachtmeister berättade, att Prinsen många gånger i dag frågat
efter mig, och att han under hela tiden af min
bortovaro varit särdeles artig och böjlig samt fromsint, oeh visat
sig angelägen att man icke skulle kunna hafva annat än
beröm att saga mig om honom när jag hemkomme. I
dag morgons hade han öfver en timme varit inne hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
