- Project Runeberg -  Historisk tafla af högstsalig f.d. konung Gustaf IV Adolphs första lefnadsår /
82

(1837) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konungen och roat H. M. mycket med sitt joller. På
en gång hade Prinsen börjat taga farhåga för en svart
räfskinnsmuff, den H. M. i dag ämnat bruka på sin
tilltänkta inresa till Stockholm. Men på Konungens
förebråelse af skamligt poltroneri, hade Prinsen bragt öfver
sig att sjelf maniera och bära denna muff. Hela aftonen
i dag kunde Prinsen ej ett ögonblick vara mig förutan.
Yi gingo upp i stora rummen igen, der han ville hafva
mig att sitta bredvid sig medan han lekte. Med ett ord:
han visade mig i allt sin \erkliga vänskap; och när kl.
var litet öfver 8, kom han ned tillbaka i sina rum och
lade sig kort före kl. 9, frisk och sund, Gud ske loi,
som en nötkärna, som han ock alla dagar h*ide varit.

Den 21 Oktober. Prinsen som i dag lofvat vara
mycket beskedlig och höflig på sin cour, och densamma
omtalade allt sedan han i morgons steg upp, höll dock
näppligen siua löften när det kom dertill. % timme
uthärdade han att se främmande ansigten, helsa på dem
och tala vid dem, men ej längre. Han längtade fa
komma upp till Ulla Fersens barn, och jag kunde ej neka
honom, sedan jag redan i morgons lofvat honom det,
om han i dag på sin cour vore höflig, glädlig och
framför allt ej toge sin sura mine’, eller böde till att vilja
gråta« Hos de små Höpkarne tillbragte han en god half
timme med mycken förnöjelse. Sedan gick han till
Drottningen att blifva der till dess Öfverheten fore på
spektaklet. I hvita rummet återkom han från sin mor
efter en liten stund, och i nog elakt humör. De der
församlade fruntimren gjorde det sämre och icke bättre
hos honom med deras caresser och empressement. Han
började nu af ledsnad och gälöshet falla i gråt,
begärande att få gå hem. Jag svarade: han skulle genast
Inställa med sin gråt; jag ville ej veta af några kapriser:
han skulle strax gå in tillbaka igen, begära om lof alt
få se Drottningen och ej tänka på sitt hem, innan han
agt den nåden att få helsa på sin Far. Prinsen gjorde
strax som jag sagt, och då han sedan’kom åter ut med
Drottningen att möta Konungen, som nu blott väntade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:43:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtafla/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free