Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fabritius bugade djupt och yar i begrepp att
uttrycka sin brinnande tacksamhet, då Gyllenstierna
sakta ryckte Konungen i rockskörtet och häftigt hviskade
honom i örat: ”För Guds skull, hvad tänker Ers Majrt
på! Här är bäst att se sig noga för. Denne
gynnaren fir förordad af tvänne bland Ers Maj:ts
exförmyn-dare, med hvilka vi ju kommit öfverens, att en
allvarsam räfst skall anställas. Det lärer då ej vara skäl
att förstärka deras anhängares leder."
"Men ännu mindre skäl, att för främmande
af-sigters skull stänga en förtjent mans bana" —
svarade Konungen halfhögt, med temligen bitter ton och
rynkade ögonbryn. — Jag ger er mitt konungsliga
ord, att icke lfigga fingrarna emellan, då det gäller
att återfordra hvad Oss och kronan blifvit otillbörligen
frånröfvadt och att näpsa dem, som i gerning eller
ord förgripit sig mot thronens värdighet; men denne
är ju till allt sådant oskyldig och det är blott de
skyldige, som jag vill med onåd anse.’’
Ctan att låtsa gifva akt på Carls skarpa
tillrättavisning, anförde Gyllenstierna, berättande, ur de
förordande brefven: att Fabritius rest vida omkring I
verlden, särdeles i Ryssland och Persien, der han
ömsom varit officer, elaf och nu sednast i flera år sin
egen herre.
Carl spärrade upp ögon och öron och försjönk i
djupa tankar. På en gång vände han sig till
Fabritius med frågan, om han kunde tala
nyssnämndeländers språk?
Knappt var denna fråga med "ja" besvarad,
innan Gyllenstierna inställsamt yttrade till Konungen:
"Snabbare än min tanka hann kläda sig i ord, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
