Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan Konungen en dag var stadd på jagt,
inneslöt Drottningen sig i sitt kabinett och skref till
Grefvinnan De la Gardie:
”Durchlauchtiga, Högborna Furstinna! Älskeliga
kära Fränka!
Alldenstund Eders Kärlighet nogsamt förnummit
det jag snart lärer resa upp till Stockholm, att bli
der hela den tid, jag nu är i välsignadt tillstånd och
bida af huru som den nådige Guden med mig
görandes varder; så vill jag väl bedja Eders Kärlighet, att
ock komma dit denna vinter nu är förhanden, mig
till ett kärligt gesälskap, det jag af Eders Kärlighet
gerna nog förväntar. Blifvandes städse och alltid
Eders Kärlighets
välvilliga fränka
Vlrica Eleonore” *}
Pfaltzgrefvinnan Euphrosyne emottog detta bref
i en tidpunkt, då hennes man, den nyss utnämnde
Riksdrotzet, stod på vippen att förlora anseende,
inflytande och förmögenhet. Att hans böner hos
Konungen ingenting förmådde, sprang en hvar och
honom sjelf i ögonen; men för sin faster, hans maka,
bibehöll Konungen alltid en viss skygghet, ett visst
undseende. Det Pfaltziska blodet jäste i hennes ådror:
hon glömde aldrig hvarken sin värdighet som boren
Furstinna, eller sin myndighet som syster till en
regerande Konung, Carls egen fader. Kinkigast var
under dessa spända förhållanden sonen De lå Gardies
*) Ofvanstående bref, som 1 hufvudskrift finnes i
författarens väljo, är dateradt ”Kungsöhr den 9 November
år 1680.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
