- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 1 /
221

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det fordrades spännkraften af den våldsamma
kärlek, som frätte Hedvig Stenbocks hjerta, — det
fordrades hela blygselns afskräckande nesa, att i
stjuf-moderns och den stolte frändens närvaro erkänna sitt
fel och att hon med berådt mod fört dem samtlige
bakom ljuset, det fordrades allt detta, att hon icke,
slagen och hänförd af Hedvig Eleonoras godhet,
skulle kasta sig för hennes fötter, yppa sitt felsteg och
bönfalla om tillgift. I stället fattade hon nu,
knäbö-jandeoch högt snyftande, Enke-Drottningens åt henne
utsträckta hand och förde den med djup rörelse till
sina läppar, medan Hedvig Eleonora lutade sig ned
och kysste hennes panna.

Det finns i menniskors öden, liksom i spel,
någonting oförklarligt, i allmänhet kalladttur, eller otur.
Den förra häfver de svåraste hinder, under det mot
den sednare de klokaste beräkningar stranda.
Andakten ser deri Guds finger, store män sin stjerna och
för ödet böja sig hög som låg. Dittills hade allt gått
efter Hedvig Stenbocks önskan, slagit in efter hennes
uträkning, och hon var nu oförhindrad att resa till sitt
tyska slägtgods. Att der sammanträffa med Tessin
var resans syftemål, och fur honom alt kunna utan
uppseende begifva sig dit den svåraste uppgiften att
lösa, på hvilken de begge länge förgäfves ansträngde
sin tankekraft. Ännu dagen innan hennes
berammade afresa, var denna svårighet ej undanröjd. Huru
förvånad blef hon derföre icke, när i sjelfva afskedets
stund, då till smärtan öfcer skilsmessan samkade sig
ängslan öfver återseendets ovisshet, Tessin med
triumferande uppsyn tryckte hennes hand och
förkunnade sin snara ankomst efter henne till Spantekow.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:43:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/1/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free