Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, ötasofla glödande som feberd, några
ösamihan-häögande o<5h knappt hörbara ursäkter. Men det
lågande hat till konungen, som så bittert förödmjukade
och förolämpäde honom, hvilket från denfta stund
fastade sig outrotligt i prelatens bjérta, ota det öck
på sätt och vis bort jäfva blodsbandet dem emellan,
var tillika fcå spänstigt, att det, fién annan sida,
kunde sägas tyda på en Pfaltz-Zweibriickfék natur.
Just nu inträddé i audiensrummet stallmästarn
Hård, bugade sig för konungen^ gick derefter, helt
obesvärad, fram till honom och änmälté halfhögt,
”att mera än en tittitaa hästarne stått sadlade på
borggården och att allt vöre redo till afresan ”
”Bra, tnin gubbe lille!/— svarade Cärl, bevåget
klappande sin gunstling på aieln — gå néd så länge
till dina fålar och se till att de duktigaste hundarna
också äfo i ordning; jag skall ej lärige låta vänta på
mig;*’
”Farväl, biskop Carlsson! —: fortfor nu
konungen att tala till honom — ”jag slutar härmed,
viljandes er derhos hafva nådeligén förman t, att rätta
"ert uppförande, och är mig okärt, att det som ni
”härutinnan fört, skall föranlåtä mig, till att brukade
”uttryck, som härutinnan ske; men det har ni att
^skylla er sjelf* (84).
Prelaten, hvilken under Koriungeris banöetegn,
ömsom höll ögonen nedslagne, ömsom förstulet sökte
i monarkens anletsspegel forska efter persens slut,
ömsom med vild förtrytelse iakttög huru de
kringstå-ende fixerade honom .under kontfngens skrap*, bugade
sig, dock mindre djupt än Vanligt, och gick.
Mekaniskt ledde honom fotterna dit ha& ämbade sigT ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
