Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon arnade inleda honom, utan en sak af yttersta
vigt, hon hade att anförtro.
”Besynnerligt — mumlade Tessin, halfhögt <—
denna röst, oaktadt förställningen, förekommer mig
icke främmande. Tillåter ni mig, vackra masque!
att jag gissar, hvem ni är?”
”Igenkänd eller icke, har jag ett förhållande att
meddela — fortfor masquen — lika vigtigt för er
hustrus slägt, som för riket. Ledsaga mig blott till
något säkert ställe, innan vi blifva bemärkta.”
Tessin tvekade några ögonblick, under det han
eftersinnade hvart han borde föra sin igenkända
obekanta. Omsider bestämde han sig för Konungens
eget Kabinett, som han visste för aftonen vara
öfver-gifvet, och der man både mest obemärkt och minst
besvärad af besökande kunde tillbringa en kort stund
mellan fyra ögon. Han böd således armen åt
frun-timmersmasquen och de vandrade till det föresatta
målet.
Men huru blef han icke öfverraskad, att finna
dörren till Konungens, eljest aldrig vid tillfällen
så-dana som detta stängda kabinett, nu riglaå innanför,
och att tydligen urskilja röster, som derinne
samtalade.
”Vi ha kommit olägligt — yttrade Tessin till
sin följeslagarinna. — Sannolikt håller Hans Maj:t på
att kläda om sig i någon ny drägt och möjligen är
också Hans Höghet Hertigen derinne.”
”Illa gissadt! — svarade fruntimmersmasquen,
meden viss häftighet. —* Både Kungen och Hertigen
roa sig nu som bäst i maskeradhvimlet. Det är
deras andra jag, allt ondts verkmästare, af hviika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
