Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET.
”Du påstår således att dessa dumma
stridigheter icke kunna i godo biläggas, och att Danska
hofvet låter påskina fridsamt sinnelag, blott för att
in-söfva mig i säkerhet, för att så mycket lättare drilla
snaran kring min hals?*’
Under det Hertigen af Holstein ställde denna
fråga på Geheime-Rådet Pincier, kastade den förre
vårdslöst af sig maskeraddrägten, tog en på
natt-duksbordet stående kristallflaska, hällde luktvatten i
handen och gned sig dermed i ansigtet. Derefter
nästan störtade han ned i en hög, mjukt stoppad
sofstol, sträckte sig, jäspade och stirrade tankspridd
pi Pincier, som stod midt framför honom.
”Just så förhåller det sig, ty värr — svarade
denne — Och som det är på Sveriges biträde Ers
Höghet i dessa brydsamma omständigheter egentligen
måste förlita sig, har jag begagnat det gynsamma
tillfället af hofmaskeraden, för att, utan uppseende,
genast efter min ankomst hit, sätta mig i beröring
med Grefve Piper. På honom beror ytterst
alltsammans” ....
”Liksom Herr Geheime-Rådet förmodligen
inbillar sig att vara Holsteinska regeringsärendernas
förnämsta drifhjul — föll Hertigen, temligen hvasst i
talet — Men en vacker dag förunnar kanske min
stormäktigste svåger sitt höga förtroende åt någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
