Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONDE KAPITLET.
”Ack min Gud, hvilken glädjetidning! Jag kan
knappt andas.’9
”Är den dyra freden sluten?”
”Nej”
”Hat vår nådige Konung återkommit?”
”Nej.”
”Härarnes och alla Konungars Konung har väl
då välsignat våra vapen med någon dråptig och af*
görande seger?”
”Törhända; Jag känner det likväl feke.”
”Men hvad är det då som står på, kära Hedvig!
— frågade Rådmanskan Tessin, temligen snäft, —
jag orkar ej gissa längre och jag hoppas att du icke,
på nya tidens toanér, finner nöje uti att gäckas med
gammalt folk.’9
”Att ens en sådan tanka kan falla min svärmor
iö! — svarade Grefvinnan Hedvig, ömt förebrående.
Den stora nyheten består \ vår älskade Hertigin*
nas lyckliga nedkomst med en prins.”
”Så-å. Nå ja, barn äro en Guds gåfva, då de,
som mina, arta sig väl. Måtte den Allsmäktige
beskydda både den böga modren och hennes kära
foster! Det blir väl perlan i Kungahusets glädje, tills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
