- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 4. Sista delen af enväldstiden /
75

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sluter sig tätt åt det smärta lifvet och förhöjer den
bländande hvitheten af hennes hy. Kring lifvet
blixtrar en gördel af juveler och ett band af stora äkta
perlor slingrar sig flera hvarf kring den vackra
halsen. Den öppna, upphöjda pannan beskuggas af ett
rikt, silkeslent, korpsvart hår, upplagdt med utsökt
behag och i nacken fästadt med en konstigt arbetad
elfenbetiskam. Ögonbrynens fina svarta linier sträcka
sig öfver ett par stora, mörka, eldiga ögon, ur hvilka
strålar ljunga af underbar, oemotståndlig glans.
Näsan, af urbildlig form, sänker sig mot en ovanligt
liten mun, med läppar af blodsdroppans färg,
omslutande tandrader, mindre till storlek, men hvarken
mindre jemna eller hvita, än de Orientaliska perlor,
som smycka hennes hals (38).

Med majestätisk, men ledig, hållning och luftiga
Qet, som förråda den näpnaste fot under en hvit
silkesstrumpa med röd kil, närmar hon sig soflan, der
Churfursten ex-Konungen sitter. Han stiger upp,
slukar, med blickar af lågande begär, sin
älskarinnas behag, från hjessan till fotabjellet, går några steg
emot henne, omfamnar henne och trycker en
glödande kyss på hennes panna. Sedan räcker han
henne handen och ledsagar henne till soflan, der de
begge taga plats bredvid hvarandra.

August: ”Vid alla helgon, du sjelf inbegripen
bland deras antal, Aurora! en gäng till släpper jag
dig icke bort. Hellre låter jag det förblifva vid
förlusten af Pohlens krona, som den svenska björnen
röfvat ifrån mig, än jag, för att återfå henne,
äfven-tyrar, att också min Aurora skulle fastna i hans
klor... . Nå, huru har eljest din beskickning aflupjt?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/4/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free