Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man icke läta Hertiginnan veta, att vi ha allt att
frukta. Hon har kopporna och de arta sig illa/’
Fröken Horn, nära att digna ned, fattade
krampaktigt Hjärnes hand. ”Detta duger icke — utbrast
ban nu med hetta. — 1 åsyn af den sjuka får ingen
sinnesrörelse visas; det skulle påskynda hvad som
ty värr! i alla fall törhända ej kan afböjas. Spara
edra tårar så länge: den dag kan komma att de
be-h&fvas.”
Och den dagen kom!...
Med hvarje timma ökade sig sjukdomens
våldsamhet och faran af utgången. Bestörtningen vid
hofvet låter ej beskrifva sig. Ingens kunde likväl
jemföras med Kammarfröken Horns, som ända till
svärmeri älskade Hertiginnan, och Tessins, hvars
kinkiga åliggande det var, att skriftligen meddela
sorgposten åt den frånvarande monarken, hvilken
skattade den äldre systerns lif högre än sitt eget.
Den gemensamma bedröfvelsen förde Tessin och
Fröken Horn allt närmare tillsammans. Ingen dag
förgick, att icke de träffades i Hertiginnans förmak, der
Frökens tårar ymnigt flöto och Tessin bemödade sig
att trösta henne, till trots af den oro, som
sönder-slet hans eget bröst.
Under ett af dessa åt sorgliga betraktelser och
meddelanden invigda mellan-fyra-ögon, tillkom
läkaren, hvilken låtit vänta på sig längre än vanligt. Han,
som oafbrutet predikat sinnesjemnhet för andra och
iakttagit den sjelf, var i denna stund så uppskakad,
att han, suckande, genast tog plats i en soffa, för
att återhemta sig. På en vink af honom trädde
fröken Horn närmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
