Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relsen, och att finna sig uti, att se sondottren sig
föredragen.
Denna emottog med särdeles välbehag Rådets
anmodan, som Horn meddelade henne. Ulrica
Eleonora glädde sig i djupet af sin själ, att den äldre
systern ej mera fanns i lifvet: hon som, eljest alltid
stått henne i vägen och vid alla tillfällen undanskymt
henne. Nu var äfven hennes företräde för den
hatade systersonen afgjordt, och hon inträdde i
Senaten med hela känslan af sin vigt, eller rättare: af
sin höghet.
Horn genomskådade henne och smålog i sitt
sinne. Det var en lysande docka, till hvars alla
rörelser han höH trådarna i sin öfvade hand. Han
be-hehöfde henne, för att nådigt nicka bifall och
underteckna sitt högborna namn: hon behöfde honom, för
att veta när hon borde nicka och hvar hon skulle
underskrifva.
Riksens Ständers sammankallande utgjorde
första öfverläggnings-ämnet, och sedan man blifvit ense
om riksdag, uppstod fråga om landtmarskalk.
Cron-hjelm ifrade för, att man måtte utse någon person,
som vore Konungen behaglig. Horn icke blott
instämde deruti, utan påstod att ingenting låg honom
mer om hjertat. Just derföre sade han sig föreslå
Landshöfdingen öfver Nyland och Tavastehus Baron
Creutz.
”En stadgad man, som sett sina 50 år,” utlåt
sig Gabriel Falkenberg.
wOch på sjön har han gjort oss heder—tilläde
Hans Wachtmeister. — Under sin tjenstetid på
engelska flottan bevistade han två hufvuddrabbningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
