Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hertigen (efter nigot besinnande:) ”Förmodligen
syftar Ni på Görtz, v. Dernatfa och några andra miua
undersåter, dem min högstsal. Herr morbroder be*
gagnat i sin tjensi.”
Horn: ”Naturligtvis.”
Hertigen (häftigt): ”Men det vore ju fegt, att
förskjuta dem, just när de behöfva mig?”
Horn: ”Tro mig, min Furste! Alla Edra
bemödanden i sådan rigtning skulle aflöpa fruktlöst. Ni
kan icke rädda dem, men ni skulle blottställa Er
sjelf genom försök, som vore förolämpande mot
Sverige, och (Horn fattar och trycker Hertigens hand
samt fixerar honom skarpt:) Sveriges välvilja kan
mer än en gång, I flera än ett afseende komma Ers
Höghet till pass.”
Uppehåll.
Hertigen (tankfull:) ”Jag skall närmare fuqdera
på det beslut jag härutinnan bör taga, och öfverlägga
med ” (Hejdar sig och tvertystnar).
Horn (föraktligt hånleende:) ”Det är Ers
Höghets ensak. Kom likväl ihåg, att till öfverläggningar
med en Roepsdorff nedlåter sig ingen svensk
Råds-herre.”
Hertigen skiftar färg nnder det Horns örnblick
tycks ransaka hans innersta.
Hertigen: ”Jag märker, att min stormäktigste
morbroders död besannar ordspråket.”
Horn: ”Hvilket, om det tillåtes mig att fråga?”
Hertigen (spotsk:) ”Sedan katten är borta, dansa
råttorna på bordet.”’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
