- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 5. Huset Tessin, (sednare tidskiftet) under frihetstiden. Första (5:te) delen /
197

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blod. Genast tog han henne i sina armar och,
biträdd af sin betjent, bar henne till sin vagn, der han
varsamt satte henne ned och affärdade betjenten till
närmaste stuga för att skafla vatten. Lyckligtvis funno»
begge nära till.hands. I sitt resschatull hade
Schwe-rin ^tarkt luktvatten, som han höll Fröken Tessin
under näsan och hvarmed han ymnigt bestänkte hennes
ansigte, sedan han med sin näsduk, doppad’i en skål
vatten, aftvättat blodet och med glädje funnit, att det
icke Höt ur djupa sår, utan endast ur några rispor*
vållade genom bitar af de krossade vagnsfönstren.
Först när han egnat det nödstäldta fruntimret all den
omvårdnad, som tid och ort medgåfvo, skickade han
sin betjent och skjutsbonde till det i diket kullstjelpta
åkdonet, för att biträda dem, som voro sysselsatte
att uppresa detsamma och frånspänna hästarne.

Hedvig slog upp ögonen, återfick småningom sin
fattning och for med handen öfver pannan, liksom
för att erinra sig hvar hon vore och hvad som
föregått. Schwerin skyndade att förekomma hennes
frågor, i det han underrättade henne om förloppet,
uppmanade henne att vara lugn, utbad sig att hon
ville fortsätta resan i hans vagn, och erböd sig att
sjelf vara hennes körsven, om — hvad han
förmodade — hennes eget åkdon för ögonblicket blifvit
obrukbart. ”Om jag hittills — tilläde han med ridderlig
artighet — blott haft den lyckan attvara flygtigt, till namn
och utseende, känd af Er, min Fröken, hoppas jag dock,
att Ni ej vägrar en bön^ genom hvars vilifarande Ni öfver
flödigt belönar den ringa tjenst, jag vid detta obehagliga
tillfälle kunnat göraEr, ochhvarigenomEr grannlagenhet
ingenting äfventyrar, då mitt namn och min befattning i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/5/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free