- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 5. Huset Tessin, (sednare tidskiftet) under frihetstiden. Första (5:te) delen /
258

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

le; men att redan u dag återkalla ett beslut, som
fattades i går, och som sannolikt eljest går i
verkställighet i morgon eller öfvermorgon: detta lärer Ni
sjelf, My Lord, inse gränsar till omöjligheter.”

”Ju svårare utvägen är att gå i land dermed,
desto större blir tacksamhetsförbindelsen, desto
vigti-gare tacksamhetsprofven — svarade Carteret — Om
Ers Kongl. Höghet afböjer Grefve Gyllenborgs
återkomst till Åland, kan Ni räkna på Englands flotta
och skattkammare, nådigste Herre. I motsatt fall
lemnar jag Stopkholm inom 48 timmar. Följderna
deraf behöfver jag ej vidare förklara. Valet mellan
dessa begge alternativer täcks Ers Kongl. Höghet
sjelf bestämma.”

”Det är redan gjordt! — utbrast Prinsen, i
högsta bryderi, som ur hans panna utpressade stora
svettdroppar —■ Jag skall göra ällt hvad i min
förmåga står, för att uppfylla Er åstundan,, derom kan
Ni vara förvissad, My Lord! Men skulle mina
bemödanden misslyckas, hoppas jag, att sådant ickeinå
räknas mig till last, utan att Ni i alla fall hos
konungen, Er Herre, tyder allting till det bästa.”

Med konstladt småleende tryckte Prinsen
Car-terets hand, och Lorden aflägsnade sig.

”Den satans menniskän!... Den listige skälmen!
... Den djerfve ränksmidaren! — mumlade Prinsen
för sig sjelf, så snart han blifvit ensam, i det han,
vridande sina händer, vandrade häftigt fram och
tillbaka i rummet. — Han vore nog i stånd att hålla
ord! Om han med harm i själen reser härifrån,
så farväl med konung Georgs vänskap! ... Kanske
till och med med min väntade *krona. ... Ja! kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/5/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free