- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
31

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

atmärktaste män. Se också nu, huru ban äfven i detta
afseeode förändrat sig till sin fördel. Hans förmän
äro outtömliga i loford öfver bans uppförande, ocb, oss
anellan sagd t, bar jag redan ett hemligt löfte, att han,
rid var återkomst från fremmande länder, skall bli
anvånd vid någon beskickning. Och om ni kunde
föreställa er» (baron lutade sig, förtroligt småleende, till
öfverstinnans öra), »huru bemärkt och firad han är
öf-verallt i fruntimrens kretsar! Hufvudstaden bar intet
lejon, som bos dem kan göra honom palmen stridig.»

»Det är således både ett försigtigbetsmått och ett
barmhertighetsverk af er, min baron! alt ni för en så
farlig person ju förr desto hellre ur landet, och ju
långre bort desto bättre,»» yttrade fru Sparfvenfeldt,
spefullt. »Jag har hört sägas, att man derute skall
bafva tillgång på lejontämjare; kanske lyckas det
någon sådan att göra till ocb med unga baron Ludvig
spak som ett lam, hvilket ju vore serdeles väl för våra
sköna vid herrarnes återkomst till fäderneslandet.»

Den gamle diplomaten hade svårt att dölja, huru
illa öfverstionans hånande gyckel anstod honom. Han
bpte för mycken aktning och vänskap för henne, alt
lita påskina sin förtrytelse, och insåg, att hans egen
skrytsamma berättelse om Ludvig framkallat hennes
tillrättavisande skämt; men det stack honom icke
desto mindre i hans ömtåligaste lidelse, och för att
undvika både fortsättningen af ett ämne, som besvärade
honom, och af en förklaring, som kunnat störa
förtro-ligheten och grannsämjan, gaf han hastigt samtalet en
»nan vändning och reste sedermera bem till Holmen
lfogt förr, ån han vanligen plägade vända ryggen åt
•erga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free