- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
32

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna gången qvarlemnade han der ingen saknad,
ingen längtan efter snart återseende. Fru
Sparfvenfeldt var missnöjd med och beklagade inom sig barons
blinda forkärlek till sonen, hvilken svaghet syntes mer
och mer urarta, under det hans köld för den
älskvärda dottren mer ocb mer vexte. Han behandlade
henne nära nog som en helt och hållet fremmande
person, och knappt bevärdigade han henne med tre, fyra
ord, utom första helsningen och afskedet. Ett sådant
bemötande gfämde den finkänsliga Mathilda. Mot sin
vilja, blef hon skygg för fadren, under det hon i
brödrens sällskap alllid bäfvade, än för sin och Fredriks i
personer, än för deras leksaker och tidsfördrif. Vid
sist omförmälda besök var det emellertid helt annat.
Inga störande upplåg å Ludvigs sida; men också en
isande köld, en stel högdragenhel i hela hans
umgänge, ingalunda som mellan syskon, utan snarare som
mellan en fursteson och en torparedotter. Mot Fredrik
beledde Ludvig sig på samma sätt. Han jäspade,
syntes tankspridd, teg långa slunder, underlät att svara,
då Fredrik talade honom till, hvisslade ocb beklagade
sig huru tråkigt han fann bondlandet. Den enda
(ör-trolighel, hvarmed han nedlät sig till den fordne
lekkamraten, bestod i en med svordom bekräftad
beskär-melse: oatt Fredriks mor hade en så ful och våpig
kammarjungfru.»

På Berga kände man derföre en verklig lättnad, när
man blef qvilt baronerne Leyonberg. Mot värdinnan
sjelf hade väl Ludvig lagt band på sin högfärd, men
hon. tyckte sig dock upptäcka spår dertill i hela hans
väsen; och så snart hennes fremmande afrest, tog hon
de begge fostersyskonen i förhör rörande Ludvigs
uppförande mot dem. Hon fann af deras berättelser sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free