- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
57

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hemvägen, för att nedsättas i slägtgrafven, som derföre
genast skulle ställas i ordning. Jirefret %ar skrifvet från
någon liten stad i Schweitz,# genmälde gårdsfogden.

Sedan denne tagit afträde, inneslöt cftverstinnan sig
en stund ensam i sitt rum och gaf fritt’ lopp åt sin
egen smärta, innan hon, med den sjelfbeherrskning
hvaraf hon städse var mäktig, utförde sitt bedröfliga
värf, att förbereda och underrätta Mathilda om den
oersättliga förlust hon lidit.

Klokare och ömmare kunde detta ej verkställas* Icke
desto mindre skälfde den arma flickan i början af
stum bestörtning, tills känslan fick öfverhanden och en
ström af beta tårar gaf sorgen luft och lättade det be-*
klämda hjertat.

Fastän fru Sparfvenfeldt deltog i Mathildas saknad
och led af hennes bedröfvelse, iakttog hon likväl denna
icke utan tillfredsställelse. Flickan blef henne
nem-ligen kärare just derföre’, att hon så innerligt begret
en far, som alltid bemött henne med frånstötande
köld. Huru outsägligt skulle ej detta sköna hjerta
älska den, som återgaf henne kärlek för kärlek!

Under det Mathildas tankar voro upptagna
uteslo-tande med förlusten af hennes far, begrundade
öfver-stinnan tillika Ludvigs uppförande. Han hade visser**
ligen icke varit uppstudsig emot sin mot honom alltför
klemande far; men ett bortskämdt barn, utan erkänsla,
utan känsla för den faderliga svagheten, van att ledas
af nycker, att få dem alla i ögonblicket tillfredsställda.
Derigenom hade han blifvit uppblåst och införlifvad
med en viss öfversitlareton, betraktande sig som
ofelbar och sjelfherrskare, och såg alla andra Öfver axeln —
Fredrik i främsta rummet. Mathilda hade han alltid
behandlat som ett barn, väl icke ovänligt, men frcm«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free