- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
59

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På Mathilda gjorde denna tidning föga intryck: ban
förstod ej att bedöma sin brors uppförande vid detta tilk
fälle, utan tog för afgjordt, att det borde varfa sådant
eller ej kunde vara annorlunda. Men öfverstinnan fann
det oskickligt ocb utmärkande likgiltighet mot fadreas
minne, och Fredrik utbrast med värma: »Det kan
aldrig bringa lycka åt Ludvig, att mindre vårda sig om
sin fars qvarlefvor, än fädernearfvet!»

Med hemligt välbehag hörde öfverstinnan detta
utbrott af ädel ifver, och gaf sjtt bifall tillkänna med en
hjertlig handtryckning.

På Berga visade man så mycket större
uppmärksamhet mot den aflidne barons minne. Enligt fru
Sparf-venfeldts inrådan, lät Holmens gårdsfogde svartkläda ett
rum på herrgården, der likkistan dagen efter
ankomsten utställdes till allmänt åskådande för hela godset
och dem af ortens öfriga invånare, som ville taga
densamma i ögonsigte. Följande dagen bars liket till
kyrkan af Leyonbergska frälsebönder, under
klockringning, och vid kyrkogårdsporten slöto sig öfverstinnan
med sin son och Mathilda till tåget och öfVervoro
kistans nedsättande i grifthvalfvet. Det var första
gången Holmens underhafvande sågo fröken Leyonberg,
sedan hon som barn lemnade fideikommisset. Hennes
^gring, okonstlade sätt, höflighet ocb de tårar, hon
ymnigt fällde vid fadrens likkista, tillvunno henne nu
allas bjertan, och ingen bland godsets underlydande
faons, som ej innerligen skulle önskat, att eganderätten
till Holmen fått öfvergå till henne. När hon, efter
förrättningens slut, tillika med öfverstinnan och
Fredrik, uppsteg i vagnen, för att återvända till
Berga, trängde sig bönderne omkring åkdonet och ropade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free