- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
79

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lod vig tackade för det benägna rådet, emade
likväl förblifva sio egen rådgifvare och ledsagade
öfver-stinnao tillbaka i det stora förmaket, der den präktiga
flygeln klingade onder Matbildas mjuka fingrar.

Innan de begge fruntimren lemnade Holmen, ville
han likväl göra änno ett försök att på en gång skryta
ocb blidka.

»Jag har lagt af för din räkning» — han vände sig
till Mathilda — »ett halsband med tillbehör af
smaragder. Det är af högt värde. Bär det som ett
minne af ditt första besök hos Holmens nye egare. Eller
om det finns något annat, som du tycker mera om, så
välj: jag samtycker obesedt.»

»Mitt val är gjordt,» svarade Matbilda hastigt. »Jag
ber dig i stället afstå åt mig våra föräldrars
afbild-ningar, hvilka för närvarande ligga i skräpkammaren.»

»Ingenting annat!» stammade Ludvig, öfverraskad
och flat. »Välan, efter du så högt uppskattar gamla
taflor, som sakna allt konstvärde, så skänker jag dig
dena på köpet. Smaragdsmyckena äro i alla fall dina.»

Öfverstinnan fattade och tryckte ömt Matbildas band,
kysste benne i pannan ocb tillkännagaf, icke med ord,
men med glädjestrålande blickar och ett mildt
småleende, huru tillfredsställd hon kände sig att vara den
älskliga flickans fostermor.

1 buru bög grad Ludvig än misshagade fru
Sparfven-feldt, låg det benne för mycket om hjertat, att till
Ma-Ihildas fördel utverka någon förändring i hennes fars
orättvisa testamente, att icke öfverstinnan gjorde våld på
sio ovilja och fortsatte umgänget med bonom tills bon
ernått sitt mål. Hon föreställde bonom så länge och
så lifligt olägenheterna för bonom sjelf ocb för hans
blifvande hustru, om han gifte sig, derest Mathilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free