- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
123

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ftfverskylande. »Det år ofelbart något missförstånd. Bed
gårdsfogdes på Holmen komma till mig; jag vill tala
med honom.»

»Gud välsigne hennes nåd, som alltid står på de be»
höfvandes bästa! och nog skall jag skaffa hit barons
fogde, om fru öfverstinnan vill vara så nådig ocb tala
vid honom. Men icke lärer del bjelpa stort; ty den
stackars karlen rår icke. Han bar skrifvit till baron
ocb ärligt sagt huru betryckta hans underbafvande äro;
men baron har skrifvit tillbaka och hotat att köra
honom på porten, om han visade minsta efterlåtenhet i
utkräfvandet af barons rättigheter.»

»Tiderna äro svåra för något bvar, ocb sannolikt
be-höfver baron mera penningar, än vi kunna föreställa
oss,» yttrade öfverstinnan, för att icke nedsätta Ludvig
i gårdsfogdens omdöme. »När du skrifvcr honom till,
Fredrik! så berätta hvad du med egna öron hört. Utan
tvifvel behjertar han då de nödställdas belägenhet.»

Och med en vänlig böjning på hufvudet aflardade
hon sin gårdsfogde.

»Den bårda menniskan! att ban kan vara köttslig
bror åt min Mathilda, som är sjelfva godheten, sjelfva
medlidandet, sjelfva menniskokärleken!» tog nu fru
Sparfvenfeldt till ordet. »Medan hans underhafvande,
som tråla åt honom, hungra och frysa, frossar ban
lättsinnigt upp bvad de i sitt anletes svett bringat in
åt Jionom, eller, ånnu värre, spelar han bort en enda
afton hvad ett helt hushåll kunde lefva af året om.
Tacka vill jag min Fredrik! Han är hvarken enstöring
eller gnidare; men han har alltid på ett berömligt sått
rättat munnen efter matsäcken, som ordspråket lyder.»

Om öfverstinnan läst i sin sons inre, hade hon ej
kunnat smärtsammare gissla hans samvete, än med detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free