- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
188

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ingen att dela med, når en gång, efter naturens ord*
ning, min vördsnadsvärda mor lemnar det jordiska.»

»Gumman kan lefva ännu länge,» menade Ludvig,
»och under tiden är du icke, som jag, herre på stil*
let. ... Du ernar likväl således helt och hållet gräfva
ned dig på landet, märker jag.»

•Jag ernar visserligen,» fortfor Fredrik, »göra
landt-bruket till min hufvudsak, men dessutom söka skaffa
mig någon syssla, som kan skötas tillika med min hus*
hållning och ufen att någondera vanvårdas. Mathilda
finner trefnad på Berga och begär ej bättre, än att för
lifstiden varda bosatt der* Jag hoppas derföre, att da
icke har någonting emot vår giftermålsplan *»

Efter några minuters tystnad, under hvilken Ludvig
låtsade besinna sig på saken, yttrade han: »Åh nej,

men. Hade fröken Leyonberg varit rik, skulle boa
kunnat göra ett mera lysande val; nu är just intet emot
detta att invända. Jag samtycker derföre och
lyckönskar. Låt det likväl icke bli en af dessa
evighetsför-lofningar, som brukas bland mindre bemedladt folk.»

»Om dagen till lysning och bröllop skall du i sinom
tid bli behörigen underrättad, lita på det, och var i
Öfrigt lika obesvärad rörande våra angelägenheter, som
vi ganska säkert ej skola blanda oss i dina,» svarade
nu Fredrik, temligen sträft, sedan hans tålamod blifvit
uttömdt.

Fredrik hade uträttat sitt ärende, ocb den
tillkommande svågerns bemötande lockade bonom ej att
stanna längre qvar. Med ömsesidig köld bjödo de
hvarandra farväl och Fredrik aflägsnade sig. Då han gick
genom förmaket, satt Therese på soffan och höll i
banden en bok, uti hvilken hon låtsade läsa, medan
benigs ögon sågo öfver boken på den fremmande, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free