- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
199

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och vyssade Thiodolf (ill sömn, b va re fler bon, med en
djup suck, oalkades köket.

När hon kom dit, satt den fremmande tiggaren på
en trästol nära dörren, och Leporello, hvilken försig*
tigtvis ej velai lemna en okänd der ensam, gick genast
ot Gubben, som hastigt reste sig, stod ett par
sekunder stum och betraktade från topp till tå, med an*
strångd uppmärksam hel ocb synhart välbehag, Therese
i bennes granna morgondrägl. Hon, å sin sida,
forskade, med oroliga blickar, i den gamles skrynkliga
anlete, hvars drag åldren och skägget vanställde, men
kvilkas ursprungliga bild dunkelt föresväfvade bennes
minne.

Gubbens tystnad ingaf henne mod, oeh hon hoppades
kunna med en ton af öfverlägsenhet hålla honom pi
alstånd.

»Polisen är sträng mot tiggerier här i bufvudsladen,»
började hon således, »och om baron sjelf vore hemma»
skulle det säkert komma att ångra cr, att ni begifvit
er bit; men för denna gången vill jag taga på ipiU
ansvar, att ge er en kaka bröd ocb ett par skillingar
till sofvel, men sedan måste ni också skynda er bort,
så att baron ej må finna er hemma hos sig, då han
innan kort återkommer.»

»Må hennes herre komma bäst han gitter; kom hon
i stället, min fina docka lilla! i famnen på far sin,»
grinade tiggaren, utbredde sina af trasor höljda, af
smuts drypande armar, sprang fram och, innan den
häpna flickan bann draga sig undan, tryckte benne till
sitt bröst.

Hon stretade länge förgäfves att slita sig lös och
slapp ej ur sina osnygga bojor förr, än tiggarens
nedsölade mun banat sig väg genom det yfviga skägget,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free