- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
211

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

digern pesterade och hvar och en af gästerna
förbannade sig på, ati han var oskyldig. Tiggaren var den
ende som leg och sökte i allsköns tysthet att
smyga sig ut; men gevaldigern fick syn på honom just
| då han redan hade halfva kroppen utom dörren, och
vips fick man krabaten i kragen och släpade honom
tillbaka in i rummet. Nu må mamsell tro, att
gub-I bens trasor genomletades just med besked, och väl var
| det; ty fickorna voro toma, men i ett bål mellan
slarf-rorna på rockskjörtet hade kanaljen stuckit in min nya
tvåa. Herr gevaldigern är icke att skämta med, må
mamsell tro: han fattade tjufven i kragen och ledde
honom sonika till stadshushäktet. Men under vägen
dit bekände han för gevaldigern hvad denne sedermera
förtrott mig, att gubbtjufven skulle vara nära beslägtad
med er, mamsell, hvilken han påstod gerna vilja
nedtysta saken med några riksdaler, bara ni blefve
underrättad om sammanhanget, ocb att gubben Lasse
vore i kurran. Det är just detta, som nu kommer
att visa sig. Ljuger han, så ljuger jag.»

Therese, förstenad af öfverraskning och häpnad,
skiftade färg och visste ej hvad hon skulle svara. Men
krögerskan ryckte henne ur sin villrådighet, i det hon
påstod, att hon just deraf tydligen såg, att det
åtminstone med slägtskapen förhölle sig som tiggaren
upp-gifvit. Nu bestormade hon med ordrik skicklighet
Thereses både medlidande och sjelfkänsla, och då
denna ändock syntes tveksam, tilläde näringsidkerskan
slutligen: »Jag ser, att jag vändt mig till orätt
person med mitt bemedlingsförslag. Mamsell, stackars
liten! har väl smått om penningar, kan jag tycka. Jag
skall passa på rättnu, när baron kommer hem, och tala
med honom sjelf om den här saken; ty icke lär en så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free