- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
216

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pS saken, alt ban skulle infinna sig vid systrens
bröllop, och skref tillika befallning till gårdsfogden att hafoi
allt i ordning på Holmen till bans emottagande der.

Therese lefde likväl fortfarande i beständig oro, Ib
att något binder skulle göra den beramade resan titt
intet; än att ex-brandvakten dessförinnan skulle begå
nya utsväfningar, hvilka torde indraga henne i nya
if-ventyr och föranleda upptäckter, som kunde förmå baron
Leyönberg att stöta benne ifrån sig; än att blifva för
alltid aflägsnad från hufvudstaden och dö af vantrefoad
djupt nere i landsorten.

Emellanåt smekade hon tanken med föreställningen,
att blygsel öfver det röjda tillgreppet i Blåkulla skulle
afhålla Lasse från vidare inställelse hos henne. Men
dervid kom hon rätt lifligt ihåg sin pantsatta ring och
nödvändigheten att lösa den igen före afresan. Na
måste hon hitta på nya förevändningar att erhålla de
penningar, som behöfdes till detta ändamål. Åt en
sådan fint lånade sig osökt utstyrseln till resan.
Ludvig ville, att hon i kläder och nipper skulle, fastän blott
hans frilla, fördunkla alla fruntimmerna i trakten
kring Holmen, till och med hans egen syster. Bland
de många inköp, som häraf föranleddes och dem
Therese sjelf till största delen bestridde, var lätt att
undanhålla hvad hon behöfde för att betala sin skuld hos
krögerskan. Så skedde. Leporello fick
förtroendeuppdraget att besöka Blåkulla, och ringen vandrade ur
krögerskans penni ngeskrin i Leporellos vestficka och
derifrån på Thereses finger igen.

Den vanliga mötesdagen med tiggargubben inträffade
— och han lät ej höra af sig. Hvem blef glad, om
icke Therese! Men hennes glädje räckte ej länge.
Några dagar derefter, en aftonstund, då Ludvig ej blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 12:32:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cmjtvenne/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free